Låt maten vara din medicin
Carolyn Voisey
Jag är mamma till en otrolig liten kille, arbetar heltid med högre utbildning och har mitt eget lilla företag som smyckesdesigner/skapare. Jag älskar ...
Låt maten vara din medicin
Det har gått ett decennium men vi är tillbaka på den ketogena dieten. Första gången var Dude bara 13 månader gammal; biverkningar innebar att kosten avvänjdes efter 18 månader.
Efter ett särskilt fruktansvärt halvår med medicinbyten och utan att något hjälpte var det dags att titta på kosten igen; vi har snart hållit på i åtta veckor och jag blir alltid lika förvånad över hur en diet kan ha en så dramatisk inverkan på krampanfallen.
Även om killen fortfarande har de eländiga sakerna dagligen, har han på knappt två månader upplevt en ~80% minskning av den totala anfallsaktiviteten.
Vi lärde oss för flera år sedan att mejeriprodukter, gluten och soja utlöser hans anfall; kära läsare, låt mig informera dig om att det har varit en utmaning att försöka hantera en ketogen diet för ett barn som inte bara matas med blandad mat via PEG utan som inte tål gluten, vete, soja eller mejeriprodukter!
Men det har absolut varit värt det.
Lyckligtvis för oss är Dude inte ett barn som kämpar för att få upp sina ketonnivåer; inom en vecka efter att ha börjat med kosten var han i ketos. Inom två veckor såg vi en förbättring av hans anfallsfrekvens.
Vi hade gärna sett att kosten hade kunnat stoppa hans anfall helt, men det var något vi aldrig hade förväntat oss med tanke på hans omfattande funktionsnedsättningar och de strukturella avvikelserna i hans hjärna.
Precis som alla andra behandlingar är det inte utan nackdelar
De extremt låga kolhydratmängderna som tillåts i kosten innebär att ett stort antal frukter har för högt kolhydratinnehåll för att kunna konsumeras. Grönsaker som broccoli och morötter förbrukar snabbt kolhydraterna i en måltid, så det kan vara svårt att få i sig tillräckligt med fibrer, vilket kan leda till förstoppningsproblem.
Den höga fetthalten kan förvärra reflux och kräkningar - två problem som vi för närvarande kämpar mot tillsammans med extrem trötthet (Dudes, inte vår). Eftersom kosten inte är näringsmässigt komplett är risken för vitamin-/mikronäringsbrist stor, så regelbundna blodprover är på sin plats - till Dudes stora förtret.
Förhoppningsvis kommer några justeringar i hans kostplan att få vår underbara pojke tillbaka till sitt glada, alerta jag. Det är ännu tidigt och allt är verkligen inte frid och fröjd, men för första gången på mycket länge har vi hopp.
